Inlägg

Hilda Svenssons hembageri?

Hittade denna vid renovering av huset. Är det någon som känner till Hilda Svensson och hennes hembageri i Hovenäset?
Stefan Ärlund

Namnet Hovenäset

HOVENÄSET. En ort med ett namn som väcker många frågor och har gjort så sedan urminnes tider tillbaks och som är anledning till forskningsresultat som redovisas här.
Namnbyråmyndigheten gjorde platsbesök någon gång under 1500-talet, eller någon gång senare, kanske var det på 16- eller 1700-talet, eller till och med tidigare, kanske på 13- eller 1400-talet. När de gick över bron, som faktiskt inte var byggd då, fick de se en kvinna i 30-årsåldern som levde tillsammans med en pilsk strandsittare som egentligen inte hade många talanger förutom barnalstrande. Kvinnan hade på grund av makens oändliga behov av närhet fött fram 11 barn varav nio dött av svält och umbäranden. De två som ännu var vid liv var utmärglade av brist på både andlig och lekamlig spis, småväxta som malmön-pyttar. Kvinnan var i det närmaste utsliten, såg ut att vara minst 37 år gammal och vid påseendet låg hon framstupa och skrubbade utslitna klädtrasor i iskallt sjövatten. Det hördes tydligt hur hon kved av ansträngningarna av att få lumpen någorlunda ren och i sitt närmaste omtöcknade tillstånd utstötte hon märkliga stönande ljud som uppfattades som ”Ho-ho” följd av ”Ve-sicket elände” som hon avslutade med ”Nä-ä”. Flera av de tillresta honoratiores i Namnbyråmyndigheten besåg den arma kvinnans belägenhet och eftersom vinden ven runt knutarna, och även på andra ställen denna dag, uppfattade de bara delar av kvinnans utstötta läten. Flera av dem tolkade det som hon bland andra ljud fått fram ljud som de hört som ”Ho-ve-nä”. Särskilt ordföranden i Namnbyråmyndigheten var av den bestämda åsikten att det var Hovenä han hört och då han var en person som ingen vågade ifrågasätta enades övriga lismande ledamöter om att de också hört likaledes. Eftersom ordförande och ledamöterna samtliga var i olika grader av berusningstillstånd var deras iakttagelseförmåga och sedermera komihåg absolut begränsade vilket också kan ha haft en inte ringa betydelse för senare protokollering och slutredovisning av dagsresultatet. Spritransonering rådde men de hade lyckats få tag i en insmugglad dunk med dunder, dansk fönsterputs som kryddats med ett kräkmedel. Smakade vedervärdigt men det var trots allt alkohol. De sammanträde dagen efter i bakrus och med häftiga spyattacker. De enades snabbt om att det inte fanns jävligare människor än danskar som gett sig till att blanda kräkmedel i sprit, jävla tilltag som de flesta ansåg borde vara straffbart. Det blev inte mycket vettigt uträttat. De flesta hade bara svaga minnen av gårdagen. En ledamot erinrade sig dock att han hört någon uttala Hovenä och då ingen kom ihåg något annat tyckte ordförande att ”då kör vi med det”, och så blev det.
Dock, och det är det problematiska, var kommer avslutande s:et in i bilden. Eftersom det nu genom ovanstående är klarlagt hur de tre förstnämnda stavelserna tillkommit, finns det all anledning att forska i s-slutet på Hovenäset. Kan det vara så, nu spekulerar jag bara, att det vid namngivningen av orten någon i Namnbyråmyndigheten sagt ”ja, nu har vi varit och sett platsen”, och att detta misstolkats av protokollföraren, eventuellt kan han ha skrivit fel, glömt ett t och skrivit s:et istället för sett och i omtöcknat tillstånd fått med det i det beslutade namnet. Det kan absolut inte uteslutas att ett litet misstag var grunden till Hovenäsets slut.
Ovannämnda forskningsresultat kan, utesluts inte, ha mindre sanningshalt men kanske ändå är värt att ägna en tanke, eller som de säger i Danmark ”jo nävver kan tell”.
Från Billy: Tillönskar samtliga historieintresserade läsare ett bra avslut på detta år och en GOD JUL och likaledes ett GOTT NYTT ÅR.
Billy Karlsson

Tredje största i Sverige

Per Kjellström tog idag upp en hälleflundra på 50 kg som var 1,61 m lång och landade den på Hovenäset. Se film Det är den tredje största hälleflundra som har fångats i Sverige. Per åkte i idag ut med Stefan Blomgren och hans båt, ENDA, Hovenäset, för att fiska. Man befann sig vid Bratten, ca 5 landmil ut när det vid 14-tiden nappade på 350 m djup. Per och Stefan blev förvånade över hur fisken betedde sig när den omväxlande gick på olika djup. Det krävdes stor skicklighet för att trötta ut fisken samtidigt som man måste se till att linan inte skulle gå av. Under den 1 ½ timma Per kämpade med bjässen såg man även grindval.
Bengt Palmgren

Guide för midsommarfirande

Om ni har glömt hur man egentligen firar midsommar kan ni friska upp minnet här inför den stundande helgen. Har ni utländska gäster som inte har upplevt detta tidigare kan det vara till stor hjälp att systematiskt gå igenom de olika momenten i den här instruktionsfilmen.
Trevlig helg!
Bengt Palmgren

Hovenäsets Båtarkiv

Genom Morgan Ceders arbete med Bildarkivet och förteckningar över hustomter håller en värdefull kunskapsbank på att byggas upp. Det skulle vara intressant att se om det skulle gå att skapa en motsvarande förteckning över samhällets skutor – Hovenäset har ju varit en av Sveriges största skuthamnar.
Åse Berg, Lysekil skickade in bilden på skutan Beda som var hennes morfars och frågade om någon i Hovvenäsets Intresseförening hade några uppgifter om skutan. Se även artikel i Lysekilsposten.
Janne Olén fick snabbt fram följande information:

Ångbåtsbryggan 1934 eller 1935. Skutan Beda ligger innanför Ellen.

Ångbåtsbryggan 1934 eller 1935. Skutan Beda ligger innanför Ellen.

Beda byggdes 1899 i Oskarshamn till en kostnad av 18.000:- kronor. Beställare var Brantevik.  Hennes registreringsnummer var 3558.
1933 köptes Beda av Axel Karlsson för 5.000:- kronor och fick då Hovenäset som hemmahamn. Hon var 27,4 m lång och 7,3 m bred. Vid något tillfälle ska hon ha förlängts med 2 m. Motorn var en Ideal på 25 hk som senare under 30-talet byttes till en 50 hk av okänt fabrikat.
Beda gick på grund på Venö i Danmark 1936 med en last av kalk-salpeter men kom flott för egen maskin.
Hon sjönk antingen 2 maj 1943 eller 2 juni 1941 i Packhusbukten på Anholt.
Bilden längst upp är tagen i Köpenhamns hamn 4 maj 1940.

Någon som vet något mera?

Tänk om vi kunde skapa Hovenäsets Båtarkiv som en parallell till Bildarkivet! Jag ser framför mig ett färdigrenoverat Spruthus som inte bara inrymmer ett förnämligt Bildarkiv utan även en komplett arkiv, med faktauppgifter och bilder, över de skutor som har haft Hovenäset som hemmahamn. Janne Olén, Morgan Ceder och jag har ett samtal igång om förutsättningarna för ett sådant projekt. Vem vill delta?
För att kunna göra ett bra forskningsarbete skulle gruppen behöva ha tillgång till den svenska ”Skutbibeln”; Granlund, Sven – Claesson, Claes – Bergman, Gunnar – Hammarskär, K.-E. Svenska seglare och motorseglare, Halmstad 1951. Är det någon som har ett exemplar?
Bengt Palmgren

Påskläsning i repris

Hur var det nu med påskefyr’n och kärringarna som for till Blåkulla? Om ni vill ha lite läsning om påsken kan kanske den här reprisen om Påskefyren och häxorna från förra året vara något?
Glad påsk
Bengt Palmgren

Vinterglass varje helg

Hemsidans matpatrull kan inte låta bli att slå ett slag för glassätande under den kalla årstiden. Genom den utmärkta Lilla Glassverkstan har vi möjlighet att, alldeles i vår närhet, året runt njuta av närproducerad glass av mycket hög kvalitet. Tina och Martin som själva tillverkar all glass experimenterar gärna med nya smaker som passar till advent, jul och nyår. Patrullens favorit är just nu saffransglass och yoghurtglass med mandarin. Vill ni bli inspirerade och dessutom få en inblick i hur glassen Läs mer

Vi finns inte

Jag har har nu kommit på varför det går så trögt med vår tilltänkta föreningslokal Spruthuset, med den konstiga handläggningen av gästbryggan, m.m. Politiker och tjänstemän i Sotenäs kommun vet inte om att vi finns. Varken samhället Hovenäset eller dess intresseförening. Var idag inne på Sotenäs kommuns hemsida. Längst upp finns särskilda flikar för kommunens olika samhällen – Smögen, Kungshamn, Hunnebostrand, Bovallstrand, Väjern och Malmön. Under Smögen finner man Hasselösund, under
Kungshamn finner man Fisketången och under Läs mer

Skonaren ”Familjens Hopp”

En slægtning af mig sejlede i 1917-18 med en dansk skonert ”Jenny” af København. Skibet blev omkring 1921 solgt til kapt. Evald Mamertus Gustafson og hans bror, Fritz Oscar Gustafson, og fik nu navnet ” Familjens Hopp”. I 1943 pulveriserades hon vid et allieret flysganfall ved Heroya i Norge, der hon lastade salpeter. Min fråga er om der finns et foto eller annet dokumentation om skibets öde i Sverige. Fins der ännu återkomere af kapt. Gustafson eller hans bror? Jeg har en del historik om skibet fra byggnaden til 1921. Mange hilsener Mogens Larsen Århus, DK

Bilder & filmer, Hovenäsdagen

Ja, visst gillar vi att titta på varandra! Nu finns över 100 bilder och två filmer från Hovenäsdagen på en särskild sida som man hittar här. Vi är absolut värda att tittas på!
/Bengt Palmgren