Inlägg

Han skrev i Harrys hytt

Författaren Arne Lundgren föddes på Hovenäsvägen 43 och bodde i vuxen ålder i ett hus i Vägga på somrarna och satt och skrev i en gamal styrhytt till en kutter från Hovenäset som förlist i Väjern. Han var en författare med en omfattande produktion av romaner, diktsamlingar och ungdomsböcker. Dessutom var han en framstående översättare spansk, katalansk, portugisisk, italiensk och latinamerikansk litteratur. Två av hans böcker har blivit teater på Stallebrottet.
Läs om Hovenäsets store författare.
Bengt Palmgren

Arne Isacsson och Hovenäset

Arne Isacsson, Gerlesborgsskolans grundare, var en av Sveriges mest kända akvarellister och konstpedagoger. När man läser biografier över Arne kan man ingenstans se att han haft ett förflutet på Hovenäset. Men det hade han och dessutom hade han, eller rättare sagt hans far Edvard ”Ed” Isacsson, en stor betydelse för Hovenäsets samhälle och dess utveckling.
I hemsidans serie om personer som haft anknytning till Hovenäset ger jag en bild av Arne Isacssons tidiga år på Hovenäset.
Hasse Andreasson

Ett Smögen om dagen

Vem är han – Ingvar Klevekil som allt oftare nämns i hovenässammanhang? Jo, Ingvar driver Johannesviks Camping som är en av regionens största campinganläggningar. Den är indirekt ett resultat av att restaurang Hovenäsbaden brann ner 1952. Flera som hade vistats på den anläggningen ville komma tillbaka. Man cyklade eller tog tåg och buss till vårt område och frågade Ingvars pappa, Ejde, om man fick sätta upp sitt tält just ovanför den lilla badviken vid Klevekilen på hans gård, Wägga Nordgård.
Idag är detta den största campingen i Sotenäs kommun med 440 campingtomter och 40 stugor, rum i villa Harmoni och företagsboende på ett 27 ha stort område. Under högsäsong rör sig här omkring 1.500 personer varje dag – fler än vad som bor på Smögen!
– Johannesvik är ett familjeföretag och ska så förbli, betonar Ingvar. Vi har nyligen satsat på restaurangen Wägga kök som går väldigt bra och som kommer att vara öppen till december och öppna åter i mars.
– I år har vi invigt strandgrillen och nästa år bygger vi upp en stor lekplats där det även ska finnas tillgång till viss barnpassning.
Entreprenören Ingvar Klevekil har ett särskilt intresse av Hovenäset.
– Hovenäset är ett mycket vackert samhälle vars bebyggelse borde bevaras intakt. Vi driver badkiosken på Reso och har planer på att utöka den verksamheten.
Läs hela intervjun här.
Bengt Palmgren

 

Påskläsning och bilder

Ni glömmer väl inte att det finns mycket mera läsning på Intresseföreningens hemsida än man kan tro. Vi beskriver inte bara föreningens verksamhet utan erbjuder också kunskap om Det gamla samhället och spännande information i avsnitten Historiska bilder.
2015 skrev vi på denna plats om påsktraditioner i Bohuslän. Med uppenbar risk för att anses som tjatiga vill vi ändå ge möjlighet till omläsning av Påskefyren och häxorna som redan har gått i repris en gång tidigare.
Det har varit trassel med Bildgalleriet som inte har visat sina bilder på rätt sätt. Så kan det bli när de program och plugin som bakom kulissen genererar hemsidan uppdateras. Nu ska det emellertid fungera som avsett. Ta därför gärna en titt in i Bildgalleriet eller titta bara på bilder och film från påskefyren 2018.
Bengt Palmgren

Så var det då

Torsdagen den 1 februari hade styrelsen sin årliga planeringsdag. Vi diskuterade då Hovenäsets framtid, Intresseföreningens roll och vad vi vill uppnå samt planerade vad vi skall göra detta verksamhetsår. Till det återkommer vi senare på annan plats på hemsidan.
Som en liten uppmjukning inför planeringen hade Gullvi Söderberg, som är föreningens vice ordförande, skrivit ner lite om sin barndoms somrar på Näset. Säkert är det många av er som känner igen er och för oss som inte har några rötter på Näset är det kul att läsa om hur det var. Här kan ni ta del av vad Gullvi skrev.
Hans Andreasson
Styrelsens sekreterare

 

Årskrönika 2017

2017 har varit ett innehållsrikt år på Hovenäset. Med utgångspunkt från vad som har passerat på Intresseföreningens hemsida ger vi här en översikt över några av de händelser vi har läst om.

Borttagen återvinningsstation upprörde

Tisdagen den 27 december 2016 försvann återvinningsstationen från Hovenäset utan att de boende på Hovenäset har blivit informerade om någon förändring. Detta gav upphov till mycket upprördhet, bekymmer och många åsikter.
https://hovenaset.info/foreningen/efterlysning/
https://hovenaset.info/foreningen/darfor-forsvann-sopstationen/
https://hovenaset.info/foreningen/atervinningen-igen/
https://hovenaset.info/foreningen/atervinning/
https://hovenaset.info/foreningen/71-dagar-utan-svar/

Den snabbt borttagna återvinningsstationen ställdes tillbaka på Hovenäset den 14 april – nu på fotbollsplanen vid Klockaregatan.
https://hovenaset.info/foreningen/atervinningen-tillbaka/

Hanterings av återvinningsstationen debatterades:
https://hovenaset.info/medlemmars-information/atervinningen-och-fotbollsplanen/
https://hovenaset.info/medlemmars-information/lat-barnen-behalla-sin-fotbollsplan/
https://hovenaset.info/medlemmars-information/sluta-producera-alternativa-fakta/
https://hovenaset.info/foreningen/satt-press-pa-kommunen/

Renoveringen av Spruthuset inleddes

Rivningen av gammal inredning och väggar inleddes den 15 april, https://hovenaset.info/foreningen/de-rev-spruthuset/,
och följdes av en ny arbetsdag den 30 september, https://hovenaset.info/medlemmars-information/spruthusrenoveringen-igang/
Föreningens ansökan fick nobben från Boverket som hade fått in 221 ansökningar om medel för samlingslokaler men bara beviljade 97.
Föreningen har däremot fått 113.000:- beviljade i anläggningsstöd från Sotenäs kommun. Av dessa gäller 60.000:- för år 2017 och de har rekvirerats. https://hovenaset.info/foreningen/lagesrapport-spruthuset/

Fibernät på rekordtid

Den 17 april 2015 träffade delar av arbetsgruppen, Fiber till Hovenäset,
representanter för Eltel som utför arbete åt bland annat Skanova. Eftersom det fanns kanalisation för fiber i stora delar av Hovenäset och Skanova som ägde den kunde vi, som enskilda fastighetsägare, av Telia/Skanova, begära att få köpa tjänsten att få fiber framdraget till våra hus. I och med detta behövde vi inte bilda någon fiberförening och inte gräva ner ett eget fibernät.

I juli 2015 genomfördes en enkät som visade att 122 hushåll har svarat ja (92%) och 10 har svarat nej (8%) på frågan om man är intresserad av fiber. I mars 2016 kom Telia med ett erbjudande om fiber till Hovenäset och i april 2016 hade 153 familjer bestämt sig för att dra in fiber i sitt hus vilket motsvarar 66% av de berörda fastigheterna. I oktober 2016 inleddes grävning och installation och precis ett år senare när asfalteringen genomförts var projektet avslutat. Alla fastighetsägare som hade valt att ha fiber har fått det installerat.
Två och ett halvt år från första samtalet till fullt genomförd installation är en ovanligt kort tid i dessa sammanhang.
https://hovenaset.info/intresseforeningen/verksamhet/fiberoptiskt-nat-2/

Flera utställningar och evenemang

För att vara ett litet samhälle är Hovenäset lyckligt lottat med många olika kulturella aktiviteter

Många konstutställningar
https://hovenaset.info/medlemmars-information/utstallning-hovenaset-22-28-juli/
https://hovenaset.info/medlemmars-information/vernissage-for-utstallning/
https://hovenaset.info/medlemmars-information/paskutstallning/
https://hovenaset.info/medlemmars-information/novembermingel-pa-naset/

Vi firade påsk med extra stor fyr
https://hovenaset.info/medlemmars-information/bilder-fran-paskefyren/

Ovanligt många firade midsommar
https://hovenaset.info/medlemmars-information/midsommarfirandet-2017/

Hovenäsdagen genomfördes 22 juli
https://hovenaset.info/foreningen/hovenasdagen-22-juli/

Välbesökt ”stadsvandring” 22 juli
https://hovenaset.info/medlemmars-information/rundtur-pa-hovenasdagen/

Bildarkivet visade upp sig i kapellet
5 och 6 augusti visades pärmar med pappersbilder från Hovenäsets Bildarkiv i Hovenäsets kapell.
https://hovenaset.info/foreningen/bildarkivet-i-kapellet/

Bryggdans 4 augusti
https://hovenaset.info/medlemmars-information/bryggdans-4-augusti/

Färskt bröd  på Reso

https://hovenaset.info/medlemmars-information/johannesvik-overtar-kiosken/

Delning

Försöket med delning blev ingen knallsuccé, men vi hoppas att det kommer igång så småningom.
https://hovenaset.info/medlemmars-information/agodela-i-hovenaset/

Bastun

https://hovenaset.info/foreningen/klartecken-for-bastun/
Ritningar har framställts och en ansökan om bygglov och dispens för strandskydd kommer att lämnas in i början av 2018.

Postort

I mars 2018 kan vi skriva vår gatuadress och 456 42 Hovenäset
https://hovenaset.info/foreningen/hovenaset-som-egen-postort-3/
https://hovenaset.info/foreningen/postort-hovenaset-2018/
https://hovenaset.info/foreningen/80-vill-ha-hovenaset/

Bravader

https://hovenaset.info/medlemmars-information/tredje-storsta-i-sverige/
https://hovenaset.info/medlemmars-information/de-fick-285-kg-pa-kroken/

Instagram

Föreningens Instagram-konto, hovintresse, följs av drygt 280 personer som under ett års tid har fått en ny bild från Hovenäset under ett års tid.
https://hovenaset.info/foreningen/ett-ar-med-hovenaset/

Hemsidan

Hovenäsets Allehanda ökar kraftigt även i år. Nästan 70% fler personer läser nu den viktiga e-tidningen.
2016 tittade 9.400 läsare på 39.400 sidor. 2017 hade läsarna ökat till 13.800 som fördjupat sig i 49.600 sidor.

Vi önskar alla ett riktigt gott 2018

Bengt Palmgren

Namnet Hovenäset

HOVENÄSET. En ort med ett namn som väcker många frågor och har gjort så sedan urminnes tider tillbaks och som är anledning till forskningsresultat som redovisas här.
Namnbyråmyndigheten gjorde platsbesök någon gång under 1500-talet, eller någon gång senare, kanske var det på 16- eller 1700-talet, eller till och med tidigare, kanske på 13- eller 1400-talet. När de gick över bron, som faktiskt inte var byggd då, fick de se en kvinna i 30-årsåldern som levde tillsammans med en pilsk strandsittare som egentligen inte hade många talanger förutom barnalstrande. Kvinnan hade på grund av makens oändliga behov av närhet fött fram 11 barn varav nio dött av svält och umbäranden. De två som ännu var vid liv var utmärglade av brist på både andlig och lekamlig spis, småväxta som malmön-pyttar. Kvinnan var i det närmaste utsliten, såg ut att vara minst 37 år gammal och vid påseendet låg hon framstupa och skrubbade utslitna klädtrasor i iskallt sjövatten. Det hördes tydligt hur hon kved av ansträngningarna av att få lumpen någorlunda ren och i sitt närmaste omtöcknade tillstånd utstötte hon märkliga stönande ljud som uppfattades som ”Ho-ho” följd av ”Ve-sicket elände” som hon avslutade med ”Nä-ä”. Flera av de tillresta honoratiores i Namnbyråmyndigheten besåg den arma kvinnans belägenhet och eftersom vinden ven runt knutarna, och även på andra ställen denna dag, uppfattade de bara delar av kvinnans utstötta läten. Flera av dem tolkade det som hon bland andra ljud fått fram ljud som de hört som ”Ho-ve-nä”. Särskilt ordföranden i Namnbyråmyndigheten var av den bestämda åsikten att det var Hovenä han hört och då han var en person som ingen vågade ifrågasätta enades övriga lismande ledamöter om att de också hört likaledes. Eftersom ordförande och ledamöterna samtliga var i olika grader av berusningstillstånd var deras iakttagelseförmåga och sedermera komihåg absolut begränsade vilket också kan ha haft en inte ringa betydelse för senare protokollering och slutredovisning av dagsresultatet. Spritransonering rådde men de hade lyckats få tag i en insmugglad dunk med dunder, dansk fönsterputs som kryddats med ett kräkmedel. Smakade vedervärdigt men det var trots allt alkohol. De sammanträde dagen efter i bakrus och med häftiga spyattacker. De enades snabbt om att det inte fanns jävligare människor än danskar som gett sig till att blanda kräkmedel i sprit, jävla tilltag som de flesta ansåg borde vara straffbart. Det blev inte mycket vettigt uträttat. De flesta hade bara svaga minnen av gårdagen. En ledamot erinrade sig dock att han hört någon uttala Hovenä och då ingen kom ihåg något annat tyckte ordförande att ”då kör vi med det”, och så blev det.
Dock, och det är det problematiska, var kommer avslutande s:et in i bilden. Eftersom det nu genom ovanstående är klarlagt hur de tre förstnämnda stavelserna tillkommit, finns det all anledning att forska i s-slutet på Hovenäset. Kan det vara så, nu spekulerar jag bara, att det vid namngivningen av orten någon i Namnbyråmyndigheten sagt ”ja, nu har vi varit och sett platsen”, och att detta misstolkats av protokollföraren, eventuellt kan han ha skrivit fel, glömt ett t och skrivit s:et istället för sett och i omtöcknat tillstånd fått med det i det beslutade namnet. Det kan absolut inte uteslutas att ett litet misstag var grunden till Hovenäsets slut.
Ovannämnda forskningsresultat kan, utesluts inte, ha mindre sanningshalt men kanske ändå är värt att ägna en tanke, eller som de säger i Danmark ”jo nävver kan tell”.
Från Billy: Tillönskar samtliga historieintresserade läsare ett bra avslut på detta år och en GOD JUL och likaledes ett GOTT NYTT ÅR.
Billy Karlsson

De fick 285 kg på kroken

Stefan Blomgren och Christian Bothén, Hovenäset har i september deltagit i det stora forskningsprojekt som har gått ut på att märka blåfenad tonfisk utefter Sveriges västkust – ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU-Aqua; Världsnaturfonden, WWF i Nederländerna och Sportfiskarna. Det är första gången blåfenad tonfisk märks i svenska och danska vatten.

IMG_7230_komp

Stefan Blomgren bor på Hovenäset

IMG_7229_komp

Christian Bothén, driver WestBoat på Hovenäsets Marina

Totalt ingick 20 båtbesättningar som noga hade valts ut av SLU. Stefan och Christian deltog som enda båt och besättning i Sotenäs. Med sig på Christians nya Westboat 29 hade de Niklas Viking, Kungshamn; Rickard Larsson, Lysekil och Niklas Johansson, Kungshamn.
Under perioden 8 till 23 september 2017 gick man under sammanlagt åtta fiskedagar ut ca 20 till 25 Nm till ett område mellan Hovenäset och Skagen. Den 22 september fångade besättningen en tonfisk som vägde 285 kg och var 2,40 m lång. Det var nummer 13 av de 14 fiskar som totalt märktes och är en av de största fiskar som har krokats av sportfiskare i Sverige och de båda ingår därmed i den svenska sportfiskeeliten!
Fisket gick till så att man mäskade med 60 till 100 kg sill om dagen som lades ut i ett mäskstråk efter båten. Därefter agnade man spön med färsk makrill som lades ut 50 till 100 meter från båten för att inte störa tonfisken. Som flöte användes vanliga ballonger.
Själva märkningen utfördes av en särskild specialist som tillkallas vid lyckad fångst och förser att tonfisken med elektroniska sändare, för att bland annat få kunskap om varför tonfisken återvänt till nordöstra Atlanten – och till den svenska kusten.
Efter märkningen släpps fisken tillbaka i vattnet och sändaren registrerar position, djup, saltvattenhalt osv under ca ett år innan den automatiskt lossnar och flyter upp till ytan. Då sänds informationen om den blåfenade tonfisken till den så kallade GBYP-databasen (Grand Bluefin Tuna Year Programme), som är ett resultat av ett forskningsprogram om tonfisk som omfattar hela Atlanten. Där saknas dock idag data från de nordliga områdena.
Syftet med projektet är ytterst att verka för att tonfisken på allvar ska komma tillbaka till Nordsjön. Då krävs till exempel en långsiktigt hållbar förvaltning av bestånden av sill och makrill som är tonfiskens huvudföda.
Bengt Palmgren

Se mera information – bilder, video, radioinslag, text och länkar

Se även Mitt i Naturen på SVT 1 den 5 november 2017 och på SVT Play (del 5 av 9)

 

Tredje största i Sverige

Per Kjellström tog idag upp en hälleflundra på 50 kg som var 1,61 m lång och landade den på Hovenäset. Se film Det är den tredje största hälleflundra som har fångats i Sverige. Per åkte i idag ut med Stefan Blomgren och hans båt, ENDA, Hovenäset, för att fiska. Man befann sig vid Bratten, ca 5 landmil ut när det vid 14-tiden nappade på 350 m djup. Per och Stefan blev förvånade över hur fisken betedde sig när den omväxlande gick på olika djup. Det krävdes stor skicklighet för att trötta ut fisken samtidigt som man måste se till att linan inte skulle gå av. Under den 1 ½ timma Per kämpade med bjässen såg man även grindval.
Bengt Palmgren

Grisar och andra husdjur

Grishus i Rinnane. Hovenäsets Bildarkiv

Från första världskriget och framåt hade man grisar, höns, får och kaniner i många hushåll på Hovenäset. Bland annat på Kryssnäs, på Svineviksbergen och i backen ovanför kapellet fanns ett antal grishus. Längre upp mot Björnemyren fanns hönshus. Även i sjöbodarna höll man djur.
Vilka hushåll som hade grisar, höns och annat framgår av den opublicerade inventering Olof Hasslöf gjorde för Göteborgs Stadsmuseums historiska avdelning 1940 och som vi här visar ett bearbetat utdrag från.
Bengt Palmgren

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor:
– Olof Hasslöfs inventering av bostadssociala förhållanden i Hovenäset 1940, Göteborgs stadsmuseums historiska avdelning
– Bild från Hovenäsets Bildarkiv
– Information från Gullvi Kilhage
– Information från Jan-Åke Olén