Inlägg

Så var det då

Torsdagen den 1 februari hade styrelsen sin årliga planeringsdag. Vi diskuterade då Hovenäsets framtid, Intresseföreningens roll och vad vi vill uppnå samt planerade vad vi skall göra detta verksamhetsår. Till det återkommer vi senare på annan plats på hemsidan.
Som en liten uppmjukning inför planeringen hade Gullvi Söderberg, som är föreningens vice ordförande, skrivit ner lite om sin barndoms somrar på Näset. Säkert är det många av er som känner igen er och för oss som inte har några rötter på Näset är det kul att läsa om hur det var. Här kan ni ta del av vad Gullvi skrev.
Hans Andreasson
Styrelsens sekreterare

 

Årskrönika 2017

2017 har varit ett innehållsrikt år på Hovenäset. Med utgångspunkt från vad som har passerat på Intresseföreningens hemsida ger vi här en översikt över några av de händelser vi har läst om.

Borttagen återvinningsstation upprörde

Tisdagen den 27 december 2016 försvann återvinningsstationen från Hovenäset utan att de boende på Hovenäset har blivit informerade om någon förändring. Detta gav upphov till mycket upprördhet, bekymmer och många åsikter.
http://hovenaset.info/foreningen/efterlysning/
http://hovenaset.info/foreningen/darfor-forsvann-sopstationen/
http://hovenaset.info/foreningen/atervinningen-igen/
http://hovenaset.info/foreningen/atervinning/
http://hovenaset.info/foreningen/71-dagar-utan-svar/

Den snabbt borttagna återvinningsstationen ställdes tillbaka på Hovenäset den 14 april – nu på fotbollsplanen vid Klockaregatan.
http://hovenaset.info/foreningen/atervinningen-tillbaka/

Hanterings av återvinningsstationen debatterades:
http://hovenaset.info/medlemmars-information/atervinningen-och-fotbollsplanen/
http://hovenaset.info/medlemmars-information/lat-barnen-behalla-sin-fotbollsplan/
http://hovenaset.info/medlemmars-information/sluta-producera-alternativa-fakta/
http://hovenaset.info/foreningen/satt-press-pa-kommunen/

Renoveringen av Spruthuset inleddes

Rivningen av gammal inredning och väggar inleddes den 15 april, http://hovenaset.info/foreningen/de-rev-spruthuset/,
och följdes av en ny arbetsdag den 30 september, http://hovenaset.info/medlemmars-information/spruthusrenoveringen-igang/
Föreningens ansökan fick nobben från Boverket som hade fått in 221 ansökningar om medel för samlingslokaler men bara beviljade 97.
Föreningen har däremot fått 113.000:- beviljade i anläggningsstöd från Sotenäs kommun. Av dessa gäller 60.000:- för år 2017 och de har rekvirerats. http://hovenaset.info/foreningen/lagesrapport-spruthuset/

Fibernät på rekordtid

Den 17 april 2015 träffade delar av arbetsgruppen, Fiber till Hovenäset,
representanter för Eltel som utför arbete åt bland annat Skanova. Eftersom det fanns kanalisation för fiber i stora delar av Hovenäset och Skanova som ägde den kunde vi, som enskilda fastighetsägare, av Telia/Skanova, begära att få köpa tjänsten att få fiber framdraget till våra hus. I och med detta behövde vi inte bilda någon fiberförening och inte gräva ner ett eget fibernät.

I juli 2015 genomfördes en enkät som visade att 122 hushåll har svarat ja (92%) och 10 har svarat nej (8%) på frågan om man är intresserad av fiber. I mars 2016 kom Telia med ett erbjudande om fiber till Hovenäset och i april 2016 hade 153 familjer bestämt sig för att dra in fiber i sitt hus vilket motsvarar 66% av de berörda fastigheterna. I oktober 2016 inleddes grävning och installation och precis ett år senare när asfalteringen genomförts var projektet avslutat. Alla fastighetsägare som hade valt att ha fiber har fått det installerat.
Två och ett halvt år från första samtalet till fullt genomförd installation är en ovanligt kort tid i dessa sammanhang.
http://hovenaset.info/intresseforeningen/verksamhet/fiberoptiskt-nat-2/

Flera utställningar och evenemang

För att vara ett litet samhälle är Hovenäset lyckligt lottat med många olika kulturella aktiviteter

Många konstutställningar
http://hovenaset.info/medlemmars-information/utstallning-hovenaset-22-28-juli/
http://hovenaset.info/medlemmars-information/vernissage-for-utstallning/
http://hovenaset.info/medlemmars-information/paskutstallning/
http://hovenaset.info/medlemmars-information/novembermingel-pa-naset/

Vi firade påsk med extra stor fyr
http://hovenaset.info/medlemmars-information/bilder-fran-paskefyren/

Ovanligt många firade midsommar
http://hovenaset.info/medlemmars-information/midsommarfirandet-2017/

Hovenäsdagen genomfördes 22 juli
http://hovenaset.info/foreningen/hovenasdagen-22-juli/

Välbesökt ”stadsvandring” 22 juli
http://hovenaset.info/medlemmars-information/rundtur-pa-hovenasdagen/

Bildarkivet visade upp sig i kapellet
5 och 6 augusti visades pärmar med pappersbilder från Hovenäsets Bildarkiv i Hovenäsets kapell.
http://hovenaset.info/foreningen/bildarkivet-i-kapellet/

Bryggdans 4 augusti
http://hovenaset.info/medlemmars-information/bryggdans-4-augusti/

Färskt bröd  på Reso

http://hovenaset.info/medlemmars-information/johannesvik-overtar-kiosken/

Delning

Försöket med delning blev ingen knallsuccé, men vi hoppas att det kommer igång så småningom.
http://hovenaset.info/medlemmars-information/agodela-i-hovenaset/

Bastun

http://hovenaset.info/foreningen/klartecken-for-bastun/
Ritningar har framställts och en ansökan om bygglov och dispens för strandskydd kommer att lämnas in i början av 2018.

Postort

I mars 2018 kan vi skriva vår gatuadress och 456 42 Hovenäset
http://hovenaset.info/foreningen/hovenaset-som-egen-postort-3/
http://hovenaset.info/foreningen/postort-hovenaset-2018/
http://hovenaset.info/foreningen/80-vill-ha-hovenaset/

Bravader

http://hovenaset.info/medlemmars-information/tredje-storsta-i-sverige/
http://hovenaset.info/medlemmars-information/de-fick-285-kg-pa-kroken/

Instagram

Föreningens Instagram-konto, hovintresse, följs av drygt 280 personer som under ett års tid har fått en ny bild från Hovenäset under ett års tid.
http://hovenaset.info/foreningen/ett-ar-med-hovenaset/

Hemsidan

Hovenäsets Allehanda ökar kraftigt även i år. Nästan 70% fler personer läser nu den viktiga e-tidningen.
2016 tittade 9.400 läsare på 39.400 sidor. 2017 hade läsarna ökat till 13.800 som fördjupat sig i 49.600 sidor.

Vi önskar alla ett riktigt gott 2018

Bengt Palmgren

Namnet Hovenäset

HOVENÄSET. En ort med ett namn som väcker många frågor och har gjort så sedan urminnes tider tillbaks och som är anledning till forskningsresultat som redovisas här.
Namnbyråmyndigheten gjorde platsbesök någon gång under 1500-talet, eller någon gång senare, kanske var det på 16- eller 1700-talet, eller till och med tidigare, kanske på 13- eller 1400-talet. När de gick över bron, som faktiskt inte var byggd då, fick de se en kvinna i 30-årsåldern som levde tillsammans med en pilsk strandsittare som egentligen inte hade många talanger förutom barnalstrande. Kvinnan hade på grund av makens oändliga behov av närhet fött fram 11 barn varav nio dött av svält och umbäranden. De två som ännu var vid liv var utmärglade av brist på både andlig och lekamlig spis, småväxta som malmön-pyttar. Kvinnan var i det närmaste utsliten, såg ut att vara minst 37 år gammal och vid påseendet låg hon framstupa och skrubbade utslitna klädtrasor i iskallt sjövatten. Det hördes tydligt hur hon kved av ansträngningarna av att få lumpen någorlunda ren och i sitt närmaste omtöcknade tillstånd utstötte hon märkliga stönande ljud som uppfattades som ”Ho-ho” följd av ”Ve-sicket elände” som hon avslutade med ”Nä-ä”. Flera av de tillresta honoratiores i Namnbyråmyndigheten besåg den arma kvinnans belägenhet och eftersom vinden ven runt knutarna, och även på andra ställen denna dag, uppfattade de bara delar av kvinnans utstötta läten. Flera av dem tolkade det som hon bland andra ljud fått fram ljud som de hört som ”Ho-ve-nä”. Särskilt ordföranden i Namnbyråmyndigheten var av den bestämda åsikten att det var Hovenä han hört och då han var en person som ingen vågade ifrågasätta enades övriga lismande ledamöter om att de också hört likaledes. Eftersom ordförande och ledamöterna samtliga var i olika grader av berusningstillstånd var deras iakttagelseförmåga och sedermera komihåg absolut begränsade vilket också kan ha haft en inte ringa betydelse för senare protokollering och slutredovisning av dagsresultatet. Spritransonering rådde men de hade lyckats få tag i en insmugglad dunk med dunder, dansk fönsterputs som kryddats med ett kräkmedel. Smakade vedervärdigt men det var trots allt alkohol. De sammanträde dagen efter i bakrus och med häftiga spyattacker. De enades snabbt om att det inte fanns jävligare människor än danskar som gett sig till att blanda kräkmedel i sprit, jävla tilltag som de flesta ansåg borde vara straffbart. Det blev inte mycket vettigt uträttat. De flesta hade bara svaga minnen av gårdagen. En ledamot erinrade sig dock att han hört någon uttala Hovenä och då ingen kom ihåg något annat tyckte ordförande att ”då kör vi med det”, och så blev det.
Dock, och det är det problematiska, var kommer avslutande s:et in i bilden. Eftersom det nu genom ovanstående är klarlagt hur de tre förstnämnda stavelserna tillkommit, finns det all anledning att forska i s-slutet på Hovenäset. Kan det vara så, nu spekulerar jag bara, att det vid namngivningen av orten någon i Namnbyråmyndigheten sagt ”ja, nu har vi varit och sett platsen”, och att detta misstolkats av protokollföraren, eventuellt kan han ha skrivit fel, glömt ett t och skrivit s:et istället för sett och i omtöcknat tillstånd fått med det i det beslutade namnet. Det kan absolut inte uteslutas att ett litet misstag var grunden till Hovenäsets slut.
Ovannämnda forskningsresultat kan, utesluts inte, ha mindre sanningshalt men kanske ändå är värt att ägna en tanke, eller som de säger i Danmark ”jo nävver kan tell”.
Från Billy: Tillönskar samtliga historieintresserade läsare ett bra avslut på detta år och en GOD JUL och likaledes ett GOTT NYTT ÅR.
Billy Karlsson

De fick 285 kg på kroken

Stefan Blomgren och Christian Bothén, Hovenäset har i september deltagit i det stora forskningsprojekt som har gått ut på att märka blåfenad tonfisk utefter Sveriges västkust – ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU-Aqua; Världsnaturfonden, WWF i Nederländerna och Sportfiskarna. Det är första gången blåfenad tonfisk märks i svenska och danska vatten.

IMG_7230_komp

Stefan Blomgren bor på Hovenäset

IMG_7229_komp

Christian Bothén, driver WestBoat på Hovenäsets Marina

Totalt ingick 20 båtbesättningar som noga hade valts ut av SLU. Stefan och Christian deltog som enda båt och besättning i Sotenäs. Med sig på Christians nya Westboat 29 hade de Niklas Viking, Kungshamn; Rickard Larsson, Lysekil och Niklas Johansson, Kungshamn.
Under perioden 8 till 23 september 2017 gick man under sammanlagt åtta fiskedagar ut ca 20 till 25 Nm till ett område mellan Hovenäset och Skagen. Den 22 september fångade besättningen en tonfisk som vägde 285 kg och var 2,40 m lång. Det var nummer 13 av de 14 fiskar som totalt märktes och är en av de största fiskar som har krokats av sportfiskare i Sverige och de båda ingår därmed i den svenska sportfiskeeliten!
Fisket gick till så att man mäskade med 60 till 100 kg sill om dagen som lades ut i ett mäskstråk efter båten. Därefter agnade man spön med färsk makrill som lades ut 50 till 100 meter från båten för att inte störa tonfisken. Som flöte användes vanliga ballonger.
Själva märkningen utfördes av en särskild specialist som tillkallas vid lyckad fångst och förser att tonfisken med elektroniska sändare, för att bland annat få kunskap om varför tonfisken återvänt till nordöstra Atlanten – och till den svenska kusten.
Efter märkningen släpps fisken tillbaka i vattnet och sändaren registrerar position, djup, saltvattenhalt osv under ca ett år innan den automatiskt lossnar och flyter upp till ytan. Då sänds informationen om den blåfenade tonfisken till den så kallade GBYP-databasen (Grand Bluefin Tuna Year Programme), som är ett resultat av ett forskningsprogram om tonfisk som omfattar hela Atlanten. Där saknas dock idag data från de nordliga områdena.
Syftet med projektet är ytterst att verka för att tonfisken på allvar ska komma tillbaka till Nordsjön. Då krävs till exempel en långsiktigt hållbar förvaltning av bestånden av sill och makrill som är tonfiskens huvudföda.
Bengt Palmgren

Se mera information – bilder, video, radioinslag, text och länkar

Se även Mitt i Naturen på SVT 1 den 5 november och på SVT Play (del 5 av 9)

 

Rökeriet på Lerdalsvägen

Lite historik över rökeriet på Lerdalsvägen, Hovenäset.
Under en semesterresa med husbilen hamnade jag och min hustru Agneta Olèn i ett mindre fiskeläge, Bönan, strax norr om Gävle. På platsen fanns ett fiskrökeri. Jag gick dit för att se om jag kunde få köpa lite rökt fisk och pratade med en av männen i rökeriet som höll på att röka fisk, Roland Åkerblom f. 1936. Efter en stund frågade han var jag kom ifrån. Då jag talade om att jag var ifrån Fisketången talade han om han varit många somrar på Hovenäset. Samtalet flöt på och Roland berättade att hans svärfar, Knut Wahlström f. 1903 från Bönan, var den som med hjälp av en snickare från Bönan byggde rökeriet på Hovenäset 1948. Anledningen var att strömmingsfiske och rökeri ofta låg nere under vintrarna på grund av is och kyla och att de därför beslöt sig för att prova att röka sill på västkusten, där tillgången på fisk var säkrare. De hamnade på Hovenäset där de skulle ha samarbete och leverera rökt sill till Örnefjordens Konservfabrik. Vid rökning av strömming i Bönan användes granris och gör så fortfarande. Då de skulle röka på Hovenäset uppstod problem med att få tag i granris.De fick låna lastbil och åka uppåt landet för att om möjligt få tag i granris vilket blev alltför för betungande och tidskrävande. Rökeriet på Hovenäset användes därför endast vintern 1948-49. Familjen Åkerblom använde sedan rökeriet som sommarstuga och var där flera somrar under början av 1950-talet.
Rökeribyggnaden står på kommunal arrendemark. Byggnaden har haft flera olika ägare sedan familjen Åkerblom sålde den. Troligen var det makarna Harry och Stina Hedberg från Kungshamn som då köpte den. Jag har varit i kontakt med deras son, Åke Hedberg, som kunde berätta att de hade verksamhet i rökeriet. De rökte främst makrill under sommarmånaderna. Han visste inte exakt när de tog över men troligen var det någon gång under senare åren på 1950-talet. De upphörde med verksamheten där 1974-75. Jag minns sommaren 1968 då försökförsäljning av starköl i vanliga butiker gjordes. Samtidigt stod Harry och Stina nere i en liten kiosk på Hamngatan och sålde rökt småmakrill, s.k spigg, för en billig penning. Ett gäng pojkar med en kasse öl och en kasse med rökt Harry-makrill och sedan ut i Tångenbergen. Det var berusande gott och trivsamt att sitta där och se ut över Tångenrännan och Hållöfjorden med all den båttrafik som fanns under dessa år då det fanns både fiske- och fraktfartyg i varje samhälle utmed kusten.
Rökeriet stod sedan tomt under några år tills Hovenässonen, Gunnar ”Donte ” Hansson, köpte rökeribyggnaden där han senare på ett förtjänstfullt sätt rökte makrill och räkor för leverans till bl.a Restaurang Magasinet på Smögen. Jag stannade till ibland och handlade av Donte som oftast lyckades bra, särskilt med de rökta räkorna som var en delikatess. Jag kommer ihåg att Donte köpte dörjemakrill som han och Bertil Olèn och Ragnvald ”Tarzan” Andersson satt på bu-gången och rensade. Donte var ägare till rökeriet under större delen av 1980-talet.
Ny ägare var Leif Anderberg som också rökte makrill där, dock under en begränsad tid. Han sålde sedan rökeriet 2010 till Roy Karlsson, fiskare från Hunnebostrand. Ägare till fiskebåten LL 225 Tudor. Karlsson använder byggnaden som ett förråd och bedriver ingen rökeriverksamhet där.
Med hopp om att ovanstående kan vara till lite nytta i Hovenäsets historik avslutar jag denna skrivelse.
Billy Karlsson

Rundtur på Hovenäsdagen

Sonja Arvidsson och Hasse Andreasson guidade ca 100 personer runt Hovenäset på en mycket intressant rundtur med information om det gamla samhället. Deltagarna bidrog med kompletterande information under något som formade sig till en vandrande kunskapsbank om hur det var här förr i tiden. Alla lärde sig garanterat något man tidigare inte visste. Om du missade turen kan du läsa Sonjas anteckningar här.
Mycket av detta historiska material finns även på föreningens hemsida. Gå till ”Hovenäset” > ”Hovenäset förr” och välj där eller klicka på genvägen ”Som det var förr” på första sidan.
Bengt Palmgren

 

Tredje största i Sverige

Per Kjellström tog idag upp en hälleflundra på 50 kg som var 1,61 m lång och landade den på Hovenäset. Se film Det är den tredje största hälleflundra som har fångats i Sverige. Per åkte i idag ut med Stefan Blomgren och hans båt, ENDA, Hovenäset, för att fiska. Man befann sig vid Bratten, ca 5 landmil ut när det vid 14-tiden nappade på 350 m djup. Per och Stefan blev förvånade över hur fisken betedde sig när den omväxlande gick på olika djup. Det krävdes stor skicklighet för att trötta ut fisken samtidigt som man måste se till att linan inte skulle gå av. Under den 1 ½ timma Per kämpade med bjässen såg man även grindval.
Bengt Palmgren

Grisar och andra husdjur

Grishus i Rinnane. Hovenäsets Bildarkiv

Från första världskriget och framåt hade man grisar, höns, får och kaniner i många hushåll på Hovenäset. Bland annat på Kryssnäs, på Svineviksbergen och i backen ovanför kapellet fanns ett antal grishus. Längre upp mot Björnemyren fanns hönshus. Även i sjöbodarna höll man djur.
Vilka hushåll som hade grisar, höns och annat framgår av den opublicerade inventering Olof Hasslöf gjorde för Göteborgs Stadsmuseums historiska avdelning 1940 och som vi här visar ett bearbetat utdrag från.
Bengt Palmgren

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor:
– Olof Hasslöfs inventering av bostadssociala förhållanden i Hovenäset 1940, Göteborgs stadsmuseums historiska avdelning
– Bild från Hovenäsets Bildarkiv
– Information från Gullvi Kilhage
– Information från Jan-Åke Olén

När Hovenäset var en ö

Vad hände egentligen i våra trakter för 1049 år sedan? Jo, bröderna Eriksson lurade Tryggve Olavson i en fälla och mördade honom år 968 i borgen Borgebratta, alldeles ovanför Hovenäsbron. Tryggve var inte vem som helst, utan kung över området och ättling till Harald Hårfagre.
Vikarvet satte 1941 upp den minnessten som står på berget ovanför bron och beskriver händelsen så här:

Stenen minner om
sägnens
Borgebratta
Soteättens fäste
I ynglingaättlingars hand
hölls borgen av
Olav Tryggvasons fader
Tryggve Olavson
svekfullt överfallen
och dräpt år 968

Det finns olika meningar om varför Tryggve dödades, men man verkar överens om att det var här det skedde. Läs mera om de historiska källorna till händelsen.
Längst uppe på berget, halvvägs vänt in mot Klevekilen, finns bland annat ett röse som sägs markera var borgen en gång låg, se karta. Röset är emellertid från tidig bronsålder och fanns redan när Borgebratta byggdes. 
När vattennivån var 15 m högre än idag var Hovenäset en ö. Om det fortfarande var så på Tryggves tid vet vi inte säkert.
Bengt Palmgren

 

 

 

 

 

Hovenäsets Båtarkiv

Genom Morgan Ceders arbete med Bildarkivet och förteckningar över hustomter håller en värdefull kunskapsbank på att byggas upp. Det skulle vara intressant att se om det skulle gå att skapa en motsvarande förteckning över samhällets skutor – Hovenäset har ju varit en av Sveriges största skuthamnar.
Åse Berg, Lysekil skickade in bilden på skutan Beda som var hennes morfars och frågade om någon i Hovvenäsets Intresseförening hade några uppgifter om skutan. Se även artikel i Lysekilsposten.
Janne Olén fick snabbt fram följande information:

Ångbåtsbryggan 1934 eller 1935. Skutan Beda ligger innanför Ellen.

Ångbåtsbryggan 1934 eller 1935. Skutan Beda ligger innanför Ellen.

Beda byggdes 1899 i Oskarshamn till en kostnad av 18.000:- kronor. Beställare var Brantevik.  Hennes registreringsnummer var 3558.
1933 köptes Beda av Axel Karlsson för 5.000:- kronor och fick då Hovenäset som hemmahamn. Hon var 27,4 m lång och 7,3 m bred. Vid något tillfälle ska hon ha förlängts med 2 m. Motorn var en Ideal på 25 hk som senare under 30-talet byttes till en 50 hk av okänt fabrikat.
Beda gick på grund på Venö i Danmark 1936 med en last av kalk-salpeter men kom flott för egen maskin.
Hon sjönk antingen 2 maj 1943 eller 2 juni 1941 i Packhusbukten på Anholt.
Bilden längst upp är tagen i Köpenhamns hamn 4 maj 1940.

Någon som vet något mera?

Tänk om vi kunde skapa Hovenäsets Båtarkiv som en parallell till Bildarkivet! Jag ser framför mig ett färdigrenoverat Spruthus som inte bara inrymmer ett förnämligt Bildarkiv utan även en komplett arkiv, med faktauppgifter och bilder, över de skutor som har haft Hovenäset som hemmahamn. Janne Olén, Morgan Ceder och jag har ett samtal igång om förutsättningarna för ett sådant projekt. Vem vill delta?
För att kunna göra ett bra forskningsarbete skulle gruppen behöva ha tillgång till den svenska ”Skutbibeln”; Granlund, Sven – Claesson, Claes – Bergman, Gunnar – Hammarskär, K.-E. Svenska seglare och motorseglare, Halmstad 1951. Är det någon som har ett exemplar?
Bengt Palmgren