Informationstext
Personer
Informationstext
Informationstext
Informationstext
Christian Bothén
Christian är båtbyggaren från Tången som byggde sin första båt när han var 15 år. Att bygga båtar var en hobby som övergick i en framgångsrik yrkesverksamhet.
– Att få jobba med det man tycker är allra roligast är en stor förmån, säger Christian. Båtintresset gör att jag kan arbeta mycket mera helhjärtat. Kommer jag dessutom då och då ut på en långväga fisketur med en båt jag själv har byggt blir det två intressen som samverkar – bättre kan det inte bli.
Om ni trodde att det är lugnt och tyst på marinan så här på vintern hade ni fel. Visserligen ser det tomt ut på området så här års men inne i lokalerna jobbas det för fullt. Här finns bland annat vinterförvaringen av fritidsbåtar som drivs av WestBoat AB och nu på vintern servar och reparerar man de båtar som lokalerna är fullpackade av.
Det är Christian Bothén som leder verksamheten.
– Vi ligger helt rätt i tiden, säger han. Förr var det en livsstil att ha båt. Man lade ner massor av timmar på att slipa och putsa på båten och man ägnade hela semestern åt båten. Idag vill man visserligen ha båt, men man vill göra annat också. Vårrustning och underhåll lämnar man gärna bort. Det är där vi kommer in i bilden. Vi har just nu hand om 191 båtar och skulle kunna serva flera om vi bara hade plats.
Dessutom arbetar man med motorreparationer och försäkringsärenden som i vinter rör tre stora segelbåtsprojekt och ett antal motorbåtar.
Christian är utbildad båtbyggare. Han gick ut från Träteknisk linje med inriktning mot båtbyggeri i Uddevalla 1989. Efter att ha varit byggnadssnickare ett tag och arbetsledare på Llentab en annan period, arbetade Christian som anställd med inredningar för varv som Najad, Arcona och Hallberg-Rassy och Forbina.
2005 startade han Bothéns Båtbyggeri på Roparebacken i Kungshamn. Där byggde man 24 stycken Forbina 36. På plastskroven som kom från Värmland gjorde man all träinredning och monterade el och motorer. 2008 gjordes företaget om till ett aktiebolag – WestBoat AB och från 2009 gick man alltmera över till att serva och reparera båtar i olika lokaler i Kungshamn.
2012 flyttades verksamheten till fd Abba-fabriken i Hovenäset som samma år hade köpts av tre personer från orten som driver uthyrningen av båtplatserna och hyr ut lokalerna till bland andra WestBoat.
Det har krävts en hel del investeringar från Christians sida för att skapa en effektiv marina. Ett exempel på detta är den stora trucken som man kan se på långt håll och som utan vidare lyfter en 60-fotare. Sex personer är fast anställda i WestBoat. De flesta är utbildade och erfarna båtbyggare. En är bilreparatör och arbetar enbart med motorreparationer. Under vissa perioder av säsongen är man betydligt flera i personalen.
Men vad är det egentligen man gör med båtarna hela långa vintern? Jo, vanligt underhåll som motorservice, bottenmålningar, polering och vaxning, men också motorinstallationer, elinstallationer, montage av ankarspel, bogpropellrar och liknande. Till det kommer reparationer efter grundstötningar – det vill säga i princip allt båtarbete du kan tänka dig.
Förutom att serva och underhålla båtar utvecklar WestBoat AB även egna båtmodeller. Just nu arbetar man på utvecklingen av en stor öppen styrpulpetbåt med utombordare, WestBoat 29, som beräknas vara klar till sommaren.
– Jag är angelägen att de som bor i närheten av marinan inte ska blir störda av verksamheten. Därför ser vi till att bullrande arbete inte utförs på kvällar eller helger. Ett bra förhållande till de boende i samhället är viktigt för mig, avslutar Christian och försvinner in i snickeriet.
Christian är 47 år, gift med Theres och har två barn. Familjen bor på Tången (Kungshamn). När det finns tid tar han gärna båten ut till djupa fiskeplatser – till exempel ca 20 till 25 Nm ut i ett område mellan Hovenäset och Skagen. Där har han deltagit i märkningen av blåfenad tonfisk. 2017 fångade han tillsammans med bland andra Stefan Blomgren en på 285 kg och året därpå blev det 322 kg på kroken.
Bengt Palmgren
Ingvar Klevekil
Vem är han – Ingvar Klevekil som allt oftare nämns i hovenässammanhang? Jo, Ingvar driver Johannesviks Camping som är en av regionens största campinganläggningar. Den är indirekt ett resultat av att restaurang Hovenäsbaden brann ner 1952. Flera som hade vistats på den anläggningen ville komma tillbaka. Man cyklade eller tog tåg och buss till vårt område och frågade Ingvars pappa, Ejde, om man fick sätta upp sitt tält just ovanför den lilla badviken vid Klevekilen på hans gård, Wägga Nordgård. 1957 inregistrerade Ejde Johannesvik camping för att hyra ut platser för att sätta upp tält. Då fanns det nio ryggåstält på den gräsplätt som idag begränsas av restaurangbyggnaden och vattnet.
Sedan har det bara vuxit och vuxit. För att öka bekvämligheterna satte man upp torrdass. I början av 70-talet ersattes de av vacuumtoaletter och 1989 fick man WC genom att kommunalt VA drogs in. Ett tag låg det en fotbollsplan ovanför den lilla tältplatsen, Nordmarken, där man bokstavligen spelade i gärdsgårdsligan – det var nämligen tillåtet att ”valla” bollen mot gärdsgården. Lantgården har sakta omvandlats till en turistanläggning. De sista korna försvann 1987 och man hade hästar till helt nyligen. Infarten flyttades 1986 och servicehusen och restaurangen byggdes 1989 respektive 1994.
Idag är detta den största campingen i Sotenäs kommun. Man har 440 campingtomter och 40 stugor, rum i villa Harmoni och företagsboende på ett 27 ha stort område. Under högsäsong rör sig här omkring 1.500 personer varje dag – fler än vad som bor på Smögen! Utan att veta om det har vi alltså en liten ministad gömd bakom klipporna med allt vad det innebär av transporter, kraftförsörjning, renhållning, VA, boende och rekreation.
Det hela sköts av sju fast anställda personer med hjälp av ytterligare sju i olika anställningsformer. Under sommaren har företaget dessutom ett 40-tal säsongsanställda i receptionen, för städning, reparation och underhåll, m m.
Johannesviks Camping leds av Ingvar, hans fru Anette och sonen Carl som i en pågående omorganisation tar ett allt större ansvar för driften. Alla, inklusive en syster till Ingvar, bor på området med sina familjer.
– Johannesvik är ett familjeföretag och ska så förbli, betonar Ingvar. Vi har nyligen satsat på restaurangen Wägga kök som går väldigt bra och som kommer att vara öppen till december och öppna åter i mars.
– I år har vi invigt strandgrillen och nästa år bygger vi upp en stor lekplats där det även ska finnas tillgång till viss barnpassning. I framtiden planeras för en stor pool med uppvärmt vatten på området.
Entreprenören Ingvar Klevekil har ett särskilt intresse av Hovenäset. Han tillhandahåller omkring 120 båtplatser vid tre pontonbryggor i Stavsäng och har även etablerat ställplatser för husbilar på grusplanen vid båthamnen.
– Hovenäset är ett mycket vackert samhälle vars bebyggelse borde bevaras intakt. Vi driver badkiosken på Reso och har planer på att utöka den verksamheten. En butik med café har varit på tapeten och är inte helt utesluten, men förutsättningen är att hovenäsborna verkligen skulle ta det till sitt hjärta besöka stället ofta.
– Det borde inte vara omöjligt att utveckla något på Hovenäset som gagnar både våra gäster på campingen och de boende i samhället. Jag är öppen för diskussioner.
Den diskussionen borde vi ta. När Intresseföreningen upplever att Sotenäs kommun inte lyssnar på oss kan vi hoppas att de lyssnar på Ingvar Klevekil.
Bengt Palmgren
Publicerat i juli 2018
Simskolan i Hovenäset har gamla anor. Den fanns på 50-talet och kanske tidigare ändå. 1992 öppnade Tumlaren i Väjern och kommunen förlade då all simundervisning dit och lade ner simskolorna i, bland annat, Hovenäset. Anna Sigurdsson tog då över verksamheten och har drivit den som simlärare sedan dess. Hon har själv gått i simskola på Näset och arbetade senare som simlärarassistent här från det att hon 15 år. Hon har undervisat alla sina nuvarande simlärare och simlärarassistenter i simskolan när de var barn.
Anna har studerat marinbiologi och har lärarexamen i biologi och naturkunskap. Hon är bosatt i Göteborg men har tillbringat sina somrar i Hovenäset.
Förutsättningen för att bli simlärare är att man har goda sim- och livräddningskunskaper. Baserat på det går man en utbildning hos Svenska Livräddningssällskapet. Utbildningen omfattar först en vecka, sedan 40 timmars praktik följt av ett inlämningsarbete och ett slutprov.
Sommaren 2014 startar simskolan i Hovenäset måndagen den 14 juli kl. 09.30 med upprop. Undervisningen pågår till den 25 juli då man har en stor avslutning med diplomutdelning, sjörövare, tårta och lekar. Normalt undervisar man 40 till 60 barn från 3 till 15 års ålder under dessa veckor. Barnen är uppdelade i grupper från Lek och plask till Fortsättning. En och annan vuxen brukar passa på att ta ett magistermärke eller slipa på crawltekniken.
Förutom Anna medverkar sommaren 2014 Carin och Linus som simlärare och de har John och Julia som simlärarassistenter.
Anna framhåller att det är viktigt att genomföra simskola utomhus eftersom det ger barn erfarenhet av att röra sig i öppet vatten. Om de ramlar i från en båt eller brygga är det den miljön de hamnar i. Har de lärt sig simma inomhus har de eventuellt svårare att hantera ett ofrivilligt dopp i kallt vatten som rör sig på ett annat sätt än i en bassäng. Se även information om Hovenäsets badplats och simskolan.
Publicerat i juli 2014
driver Lilla Glassverkstan. De kan inte bara göra glass, de kan dessutom skriva. Så här beskriver sig själva:
”Familjen består av Martin och Tina med barnen Tilda, Truls och Tova. De bor på Vägga Sörgård i det stora vita huset på väg ner mot Paradiset. Grusvägen som leder dit ligger alldeles intill Wiggersviks hundrastgård.
Tina har sedan lång tid tillbaka haft ett stort glassintresse. Hon har under många år laborerat och gjort glass i det egna köket. Hösten 2013 bestämde familjen sig för att starta en egen glasstillverkning där fokus skulle ligga på användning av naturliga råvaror. Byggnaden uppfördes på den egna tomten och stod klar under våren 2015. Butiken och kaféet slog upp portarna strax före midsommar samma år och det har visat sig vara ett väldigt stort intresse för deras produkter.
– Genomgående är att våra kunder upplever smakerna som rena och äkta, säger Tina. Mjölk och grädde kommer från Falköpings mejeri medan vi köper ägg från Torggummans Ägg i Färgelanda, fortsätter hon.
Både Tina och Martin har andra jobb vid sidan av glassen. Tina jobbar som kyrkvaktmästare i Kungshamn medan Martin arbetar med industriautomation på AH Automation i Kungshamn”.
Glasskaféet och butiken har öppet varje dag kl 11-17 t.o.m söndag v32. Öppettiderna på vintern är fredag kl 15-18 samt lördag kl 11-14. Då är det försäljning i halvlitersförpackningar som gäller.
Att starta glasstillverkning var Tinas idé och det tog henne ett par år att övertyga Martin. Kustcharken är den första återförsäljaren av glassen. På företagets hemsida finns mera information om Lilla Glassverkstan och på Facebook hittar man dem genom att söka efter Lilla Glassverkstan. Vill man få en inblick i hur glassen tillverkas kan man titta på denna film.
Lars Palmgren med sin fru Lola och dotter Sofia
Lars Palmgren (andra killen från höger) i kortbyxor med sina syskon och kusiner framför huset man hyrde på Hovenäset.
[sc_embed_player fileurl=”https://hovenaset.info/wp-content/uploads/2016/03/Palmgren.Klipp_.12.mp3″] Klicka på play-knappen och fundera på om ni känner igen den här rösten.
Javisst, det är ju den numera pensionerade radioreportern Lars Palmgren som rapporterar från en sommar på Hovenäset. Vi är väl alla mer eller mindre uppväxta med att höra honom på radion initierat berätta om revolutioner och politiska omvälvningar i Latinamerika. Att nu höra den rösten med samma intensitet och omisskännliga tonfall berätta om Hovenäsets badplats blir något av en kulturchock.
Lars är född 1946 i Västerås. Han började rapportera om Latinamerika 1973 och har sedan 1994 varit Sveriges Radios utrikeskorrespondent i Latinamerika. Han har dessutom varit stringer för DN, GP och TV4. Läs mera om honom.
Jag träffade honom under en resa till Chile, Argentina och Uruguay i februari 2016. När jag nämnde att vi bor i Bohuslän säger han: “…det är väl inte på Hovenäset?”. Min förvåning var total – inte ens göteborgare känner ju till Hovenäset!
Sommaren 1956 eller 1957 bodde Lars Palmgren med sina föräldrar och tre syskon på Hovenäset. Pappan kom bara dit på sin tre veckors semester, men Lars mamma, Margareta, bodde här i två och en halv månad tillsammans med sina och sin systers fyra barn. För att klara av denna skock på åtta ungar i åldern 1 till 17 år hade hon barnflickan Jane som var en verklig skönhet.
Familjen Palmgren bodde hos en fiskare som hade en räktrålare och vars familj på känt manér flyttade ner källaren för att ge plats åt badgästerna. Åt ena hållet hade man från köket utsikt över havet och åt andra såg man skolan. Det senare är lätt att komma ihåg när man har spelat fotboll på planen framför vandrarhemmet och krossat en fönsterruta. Bageriet som Lars mycket väl kommer ihåg låg inte på samma gata. Detta leder oss till att det bör ha varit på Rösevägen 6 man bodde. När Lars får se en bild på husen som de ser ut idag är han tämligen säker på att det var i ett av dem de bodde.
Lars har ljusa minnen av vistelsen på Hovenäset. Ungarna hade väldigt kul tillsammans. Varje morgon gick de med matsäckskorg med bullar, inhandlade på bageriet, med ost och skinka ner till badet. Manetnätet fanns på plats fast ungarna, till mammans förtvivlan, gärna simmade utanför det. Lars berättar med stolthet i rösten att han här tog simmärket Kandidaten. Ungarna fick även låna fiskarens roddbåt som man var ute på öarna och fiskade med.
Den vackra barnflickan Jane, som eventuellt hette Blomkvist och var från Västerås, har en framskjuten plats i detta sommarminne. De äldre pojkarna var förälskade i henne vilket tyvärr även ortens grabbar var. De alltför unga pojkarna Palmgren bevakade henne svartsjukt när hon på kvällarna dansade på dansbanan vid Svineviken.
Här kan man lyssna på Lars Palmgrens sommarprogram 2014.
Bengt Palmgren (som troligen inte är släkt).
När Anne Johansson gick i pension hade hon erfarenheter hon tänkte skulle kunna vara till nytta i en kommun. Hon erbjöd därför sin kompetens till olika delar av Sotenäs kommun. Det gav inte något resultat. Då bestämde hon sig helt enkelt för att bli politiker!
Idag är hon andre vice ordförande i kommunalfullmäktige i Sotenäs kommun och ganska nybliven politiker för Folkpartiet.
– Jag känner att jag har något att bidra med som kan komma till nytta och jag tror att jag kan påverka, säger hon.
Det hon syftar på är att hon har byggt upp och drivit en medicinsk verksamhet som utvecklades till ett företag där hon ansvarade för kvalitetsutveckling, upphandling och personalutveckling.
– De erfarenheter jag fick genom att utveckla ett kvalitetsprogram för ett företag har jag idag nytta av mitt arbete i presidiet, som leder kommunfullmäktiges möten i Sotenäs. Presidiet har också ett särskilt ansvar för uppföljning av uppsatta mål i kommunens verksamhetsplaner.
Anne utbildade sig till sjuksköterska efter Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg och gifte sig med Hasse som studerade medicin i Göteborg. 1973 hamnade paret i Falköping eftersom de vill bo på landet. De arbetade inom Skaraborgs Landsting och flyttade 1976 till en gård utanför stan, vilket gav möjlighet till trädgårdsodling, jakt och hunduppfödning i en egen kennel.
Det var som föreståndare för dialysavdelningen på Falköpings sjukhus som Anne började utveckla verksamheten. Ett antal år senare hade den tagit form inom det fristående vårdföretaget Diaverum med en medicinsk ranking bland de främsta i Sverige. Anne var operativt ansvarig och hade en hektisk period när nya verksamheter startades på flera orter.
Parallellt med detta började Anne och Hasse att leta efter ett hus i Sotenäs. Anne hade pappas släkt i Hunnebo, och länge drömt om att bo i Sotenäset. 2001 flyttade familjen till Hovenäset.
Hennes erfarenhet är att politiskt arbete ger en intressant möjlighet till förändringar.
– Jag ser möjligheter att utveckla verksamheter! Mina intresseområden är främst omsorgs- och sjukvårdsfrågor. Bland många andra frågor jag vill lyfta fram är cykelvägar i kommunen – ett angeläget problem som behöver lösas.
– Jag trivs mycket bra i Hovenäset. Att påta i trädgården är mitt största fritidsintresse. Ni träffar mig också på Hållö! Jag är Föreningen Hållö Fyrs ständige sekreterare och guide i fyren och det nya fyrhuset. Fyren är öppen dagligen för besökare från midsommar till Internationella Fyrdagarna 16-17 augusti och öppnas resten av året på förfrågan, se http://www.hallofyr.se.
Hur ska vi hovenäsbor då komma i kontakt med politiker?
– Att ställa en medborgarfrågor och förslag är ett effektivt sätt. Inom ett år måste de behandlas och få ett svar. Det finns en blankett för medborgarförslag på kommunens hemsida.
– Man kan också ställa frågor under punkten allmänhetens frågestund vid fullmäktiges möten i Folkets Hus. Mötena sänds direkt i Sotenäs Radio .
– Det går även bra att kontakta mig på anne.johansson98@yahoo.se
Publicerat i april 2015