Informationstext
Folkets hus
Informationstext
Informationstext
Informationstext
Informationstext
I Svenska Stenhuggarförbundet avd. 30 Hovenäsets arkiv finns uppgifter som visar att det var denna förening som tog initiativet till att anskaffa ett Folkets Hus i Hovenäset. Den första noteringen finns i A1:1 Protokoll från den 21 juni 1899 då M Bergström tog upp frågan på den dagens möte. Saken diskuterades därefter vid ett flertal tillfällen. Källa: Bohusläns Föreningsarkiv.
1912 uppfördes byggnaden.
Informationstext
Dansbana på den plats där Folkets hus senare byggdes. Bilden är tagen omkring 1907 vid en fest för ”Näsets förskönande”. Flickan i vit hatt längst fram är Märta Hansson.
Personer som medverkat till att Folkets hus kom till. Klicka på bilden för att se den större och för att se namnen
Folkets hus byggdes 1912. Bild från Bertil Quirins bok Stenhuggare.
Hovenäsets blåsorkester framför Folkets hus
Författaren Arne Lundgren berättar om sin uppväxt i Hovenäset i boken Bohuslän i svartvitt av Bertil Quirin: ”Biblioteket sköttes ideellt och var inrymt i källaren till Folkets hus. Någon gick dit efter arbetet och tände i kaminen, så att det var varmt när folk kom på besök under kvällen. (–) Och jag minns julfesterna, när arbetarna med familjer samlades i stora salen i Folkets Hus. Det var både musik, sketcher och fiskdamm som roade de små”.
Finansieringen av byggnaden skedde delvis genom att man tecknade andelar om 10:-/ andel. I Folkets hus hade man vävkurser, dans, teater, föredrag och på 30-talet bio. Inträde till dans kostade i regel 1:- och biobiljetten kostade 75 öre. Bengt Johansson var ordförande 1938 till 1975, då Folketshusföreningen upphörde.
Ibland på vardagkvällar hyrdes Folkets hus ut till ungdomar i Kungshamn som anordnade dans till grammofonmusik. Det fanns inget Folkets hus i Kungshamn under den här tiden.
Informationstext
Folketshusföreningen sålde 1945 fastigheten till handlaren Allan Ericsson som hade en affär på Hovenäsevägen. Han startade då, enligt en uppgift, tillverkning av kläder i Folketshusbyggnaden. Många av ortens kvinnor skulle då ha arbetat där. Enligt en annan uppgift var det i huset på Hovenäsvägen 19 som Ericsson hade en klädtillverkning. 1950 sålde Ericsson Folketshusfastigheten till Helge Simonsson, vars dödsbo sålde det vidare till Sionförsamlingen 1967.
Informationstext
Hovenäsets Folkets hus förening var aktiv länge, men gick i likvidation 1973. Då överlämnades en motbok i Skandinaviska Enskilda Banken med 11.293 kronor 08 öre till Södra Sotenäs kommun. Man träffade ett avtal, som kommunen godkände, att pengarna skulle förvaras på ett räntebärande konto för att senare användas för att bygga en samlingslokal i Hovenäset. Se protokollsutdrag från 1973-11-05.
Informationstext
Sionförsamlingen använde den övre delen av byggnaden till gudstjänstlokal och det nedre planet som privatbostad för pastorn och hans familj.
Informationstext
Informationstext
Sion och Betania gick 1979 samman i en fusion varvid Sion överlät fastigheten till Betania.
Informationstext
Två privatpersoner köpte 1984, genom sitt företag Grundstenen, fastigheten av Betania. Man byggde om det övre planet till lagerlokal genom att installera ett nytt golvbjälklag ungefär mitt emellan golv och tak i den ursprungliga samlingslokalen. Byggnadstekniskt gjordes en radikal förändring av husets bärande element.
I denna lokal bedrev företaget Solmar Import AB en agentur för en holländsk glödlampa. 1992 gick företaget i konkurs och verksamheten upphörde.
Byggnaden är idag i privat ägo.
Informationstext
Informationstext
Bohusläns Föreningsarkiv
Bertil Quirin. Bohuslän i svartvitt
Birgitta Linde. Privat fotoalbum
Iris och Alf Johansson. Privat fotoalbum
Jan Olén. Privat fotoalbum
Hovenäsets bildarkiv
Sony Andreasson. Privat fotoalbum
Privata Bilder
Anteckning i privat fotoalbum
Intervju med Sonja Arvidsson