MÄNNISKOR OCH HUS I GAMLA HOVENÄSET
Boksläpp i Kapellet söndagen den 2/7 kl. 15.00 – 17.00.
Per Liljedahl har skrivit en mycket intressant bok om Hovenäsets hus och dess invånare. Så här beskriver han boken:
”Historien om Hovenäset utgår från 1908 års karta och dem som bodde i husen på Näset 1890 -1930, men speglar också tider före och efter det året med olika händelser och berättelser. Det är vid tre ”fönster” 1890, 1910 och 1930 vi tittar in, men vissa fall sker det inblickar längre fram i tiden.”
Författaren kommer att finnas på plats för att signera och svara på frågor om detta kulturhistoriskt viktiga arbete om husen i Hovenäset och dess invånare för omkring 100 år sedan.
Efter avslutad försäljning i Kapellet den 2 juli kan osålda ex. köpas hos Bettan Börjesson, tel. 0709-402188 eller hos Morgan Ceder, tel. 0709 466668.
Pris 290 kr.
Hjärtligt välkomna
Hovenäsets intresseförening
Morgan Ceder
Så här skriver författaren i inledningen av boken:
Jag tillbringade alla barndomens somrar och flera helger hos min mormor och morfar på Eriksberg, Stavsäng. Min mormor var Evelina Svanberg som var född på Stavsäng och min morfar Kristian Johansson som var född på Hovenäset 13. Det var en underbar tid som har gett mig åtskilliga minnen. Tillsammans med mina syskon har jag också haft ett sommarhus på Stavsäng och sedan ett eget hus i Kungshamn som jag tyvärr sålt.
När jag så småningom i livet blickade bakåt i tiden och började släktforska, upp-täckte jag att jag hade en hel del släkt på Hovenäset. Det gav mig idén att skriva en bok om samhället runt förra sekelskiftet. Min morfar är född 1890, så någonstans där började jag, och gick sedan fram till 30-talet. Det var en omvandlingens tid på Näset när fisket började gå sämre och man i stället gav sig på stenhuggeri i stor omfattning. Då kom en hel del sten-huggare från Blekinge, Halland och andra ställen och de gav nytt blod till samhället.
När pandemin slog till i Sverige i mars 2020 tog jag tag i skrivandet. Det visade sig vara ett gigantiskt arbete som har tagit åtskilliga timmar. Samtidigt har det varit mycket spännande och intressant att tränga ner i samhället Hovenäset för hundra år sedan.
Tanken var också att kunna hedra och minnas de människor som jobbade och slet med stenhuggeri och fiske och samtidigt byggde upp samhället.
En av svårigheterna var att adresserna gjordes om i flera omgångar. Det var först en nummerserie på husen fram till 1908, sedan en annan nummerserie efter 1908 och slutligen nuvarande gatuadresser. Jag har valt att kalla husnumren efter 1908 för ”nr” och före 1908 för ”tidigare nr”. En tabell finns i slutet av boken. Det har också varit svårt att översätta till nuvarande adresser och det kan säkert förekomma fel där. Historien om Hovenäset utgår från 1908 års karta och de som bodde i husen på Näset 1890 – 1930, men speglar också tiden före och efter de här åren med olika händelser och berättelser. Det är vid tre ”fönster”, 1890, 1910 och 1930, som vi tittar in, men i vissa fall sker det en inblick längre fram i tiden. Det är t ex om huset finns kvar i släkten längre fram, eller i enstaka fall av andra orsaker. Födelseadress i fönstren 1890 och 1910 avser ”tidigare nr”. I fönstret för 1930 är det ”nr” från 1908 års karta som avses.
I de fall då tilltalsnamn är kända är de markerade med fetstil.
Familjerna är inte alltid kompletta då det enbart är de bott i huset vid tiden för folk-räkningar som finns med.
Jag tar gärna emot nya uppgifter och rättelser. De kan då finnas med i nästa utgivning. Kontakta Morgan Ceder, Hovenäsets intresseförening eller undertecknad. Se Noter sid. 186.
Brämhult i februari 2023
