Kvarterskrogen öppnar idag

Wägga Lantkök på Johannesviks Camping öppnar i ny regim idag, söndag. Den nye köksmästaren, Michael Lohr, kommer från restaurangen på Nordens Ark där han varit de senaste åtta åren. Han är från Hunnebo och kände att det nu var dags för något nytt. Michael vill satsa på närproducerat och känna sig för vad gästerna vill ha och sedan anpassa utbudet.
Klart är redan nu man kommer att erbjuda à la carte, take away, catering och ha en strandbar. Man ska också erbjuda klassiska husmansrätter eller favoriträtter som hembakad pizza och liknande. Restaurangen kan abonneras för fester, bröllop och liknade.
Under påsken har man ett särskilt öppningserbjudande vilket man kan läsa om på http://waggalantkok.se/ där även öppettiderna och mycket övrig information finns.
Ägaren till Johannesviks Camping, Ingvar Klevekil, meddelar att kiosken på Reso kommer att ha öppet i sommar igen. Nyheter är att man kommer att öppna en timma senare, vid 09.30, och eventuellt ha en grill igång då och då
Bengt Palmgren

Köksmästare Michael Lohr

Påskmys

Välkomna på lite påskmys. Se information på affischen.
Iris Johansson

Promenad

Hej alla Hovenäsbor!
Under hösten och vintern som gått har vi blivit en liten grupp här på Hovenäset som börjat promenera tillsammans, varje tisdag och torsdag. Vi träffas kl. 09.30 vid vägböjen, första infarten till Hovenäset efter bron från Kungshamn. Vi brukar ta en runda i skogen på ca 5 till 7 km beroende på väder och underlag. Det är en trevlig promenad att gå tillsammans med mycket prat, goa skratt och socialt umgänge.
Idag är vi ca 9 st totalt som promenerar till och från i antal beroende på omständigheter.
Vill du hänga på, är det bara att komma 09.30.
Du är varmt välkommen!
Gullvi Söderberg

Så var det då

Torsdagen den 1 februari hade styrelsen sin årliga planeringsdag. Vi diskuterade då Hovenäsets framtid, Intresseföreningens roll och vad vi vill uppnå samt planerade vad vi skall göra detta verksamhetsår. Till det återkommer vi senare på annan plats på hemsidan.
Som en liten uppmjukning inför planeringen hade Gullvi Söderberg, som är föreningens vice ordförande, skrivit ner lite om sin barndoms somrar på Näset. Säkert är det många av er som känner igen er och för oss som inte har några rötter på Näset är det kul att läsa om hur det var. Här kan ni ta del av vad Gullvi skrev.
Hans Andreasson
Styrelsens sekreterare

 

456 42 Hovenäset

Tack vare ett engagerat, idogt och uthålligt arbete av Intresseföreningens förre ordförande, Bengt-Arne Ljung, kan vi från och med den 5 mars byta ut Kungshamn mot Hovenäset som postort efter 456 42. Alla som har en postadress på Hovenäset har fått ett brev från Postnummerrådet där det även finns några kort från Postnord som kan användas för att skicka meddelanden om den nya postorten.
Vi informerar om detta med tanke på dem som inte kommer att tömma sin brevlåda än på ett tag,
Bengt Palmgren

Bengt-Arne Ljung överlämnar underskrifter från 118 fastighetsägare till Stefan Mellgren på Sotenäs kommun

 

Fyrverkeribestämmelser

Så här inför nyårshelgen kan det vara bra att veta vad som är tillåtet och inte vad gäller smällare och raketer. Enligt Sotenäs kommuns lokala ordningsstadga är det förbjudet att avfyra fyrverkerier på vissa platser i Sotenäs kommun.
Det är alltid förbjudet att använda pyrotekniska varor på Hovenäset inom ett område avgränsat norrut av Hovenäsvägen, i öster av Kryssnäsvägen, i söder av Långebryggans början och utefter strandlinjen och i väster av Smidesvägen. Se bild.
Inom kommunens övriga områden är det förbjudet att utan polismyndighetens tillstånd använda pyrotekniska varor på andra tider än nyårsafton, påskafton samt valborgsmässoafton mellan klockan 16:00 och 03:00 påföljande dag.
Räddningschef Peter Bergman förklarar att anledningen till att stora delar av Hovenäset är förbjudet område är att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen måste skyddas mot brandfara.
Flera kommuner (Lidköping,  Boden, Umeå, Nässjö, Grästorp, Linköping, Gällivare, Västerås) har ersatt fyrverkerier med bl a lasershower som förutom att vara tysta och miljövänliga, för samma kostnad kan återanvändas vid många tillfällen. Se till exempel Smällarupproret på Facebook och https://www.hd.se/2017-12-26/kommuner-byter-raketer-mot-laser–for-djuren
Från många hundägare kommer en vädjan att – i avvaktan på annan teknik – begränsa användande av pyroteknik som smäller till ett snävt tidsintervall omkring 12-slaget.
Bengt Palmgren

 

 

 

Hilda Svenssons hembageri?

Hittade denna vid renovering av huset. Är det någon som känner till Hilda Svensson och hennes hembageri i Hovenäset?
Stefan Ärlund

Namnet Hovenäset

HOVENÄSET. En ort med ett namn som väcker många frågor och har gjort så sedan urminnes tider tillbaks och som är anledning till forskningsresultat som redovisas här.
Namnbyråmyndigheten gjorde platsbesök någon gång under 1500-talet, eller någon gång senare, kanske var det på 16- eller 1700-talet, eller till och med tidigare, kanske på 13- eller 1400-talet. När de gick över bron, som faktiskt inte var byggd då, fick de se en kvinna i 30-årsåldern som levde tillsammans med en pilsk strandsittare som egentligen inte hade många talanger förutom barnalstrande. Kvinnan hade på grund av makens oändliga behov av närhet fött fram 11 barn varav nio dött av svält och umbäranden. De två som ännu var vid liv var utmärglade av brist på både andlig och lekamlig spis, småväxta som malmön-pyttar. Kvinnan var i det närmaste utsliten, såg ut att vara minst 37 år gammal och vid påseendet låg hon framstupa och skrubbade utslitna klädtrasor i iskallt sjövatten. Det hördes tydligt hur hon kved av ansträngningarna av att få lumpen någorlunda ren och i sitt närmaste omtöcknade tillstånd utstötte hon märkliga stönande ljud som uppfattades som ”Ho-ho” följd av ”Ve-sicket elände” som hon avslutade med ”Nä-ä”. Flera av de tillresta honoratiores i Namnbyråmyndigheten besåg den arma kvinnans belägenhet och eftersom vinden ven runt knutarna, och även på andra ställen denna dag, uppfattade de bara delar av kvinnans utstötta läten. Flera av dem tolkade det som hon bland andra ljud fått fram ljud som de hört som ”Ho-ve-nä”. Särskilt ordföranden i Namnbyråmyndigheten var av den bestämda åsikten att det var Hovenä han hört och då han var en person som ingen vågade ifrågasätta enades övriga lismande ledamöter om att de också hört likaledes. Eftersom ordförande och ledamöterna samtliga var i olika grader av berusningstillstånd var deras iakttagelseförmåga och sedermera komihåg absolut begränsade vilket också kan ha haft en inte ringa betydelse för senare protokollering och slutredovisning av dagsresultatet. Spritransonering rådde men de hade lyckats få tag i en insmugglad dunk med dunder, dansk fönsterputs som kryddats med ett kräkmedel. Smakade vedervärdigt men det var trots allt alkohol. De sammanträde dagen efter i bakrus och med häftiga spyattacker. De enades snabbt om att det inte fanns jävligare människor än danskar som gett sig till att blanda kräkmedel i sprit, jävla tilltag som de flesta ansåg borde vara straffbart. Det blev inte mycket vettigt uträttat. De flesta hade bara svaga minnen av gårdagen. En ledamot erinrade sig dock att han hört någon uttala Hovenä och då ingen kom ihåg något annat tyckte ordförande att ”då kör vi med det”, och så blev det.
Dock, och det är det problematiska, var kommer avslutande s:et in i bilden. Eftersom det nu genom ovanstående är klarlagt hur de tre förstnämnda stavelserna tillkommit, finns det all anledning att forska i s-slutet på Hovenäset. Kan det vara så, nu spekulerar jag bara, att det vid namngivningen av orten någon i Namnbyråmyndigheten sagt ”ja, nu har vi varit och sett platsen”, och att detta misstolkats av protokollföraren, eventuellt kan han ha skrivit fel, glömt ett t och skrivit s:et istället för sett och i omtöcknat tillstånd fått med det i det beslutade namnet. Det kan absolut inte uteslutas att ett litet misstag var grunden till Hovenäsets slut.
Ovannämnda forskningsresultat kan, utesluts inte, ha mindre sanningshalt men kanske ändå är värt att ägna en tanke, eller som de säger i Danmark ”jo nävver kan tell”.
Från Billy: Tillönskar samtliga historieintresserade läsare ett bra avslut på detta år och en GOD JUL och likaledes ett GOTT NYTT ÅR.
Billy Karlsson

De fick 285 kg på kroken

Stefan Blomgren och Christian Bothén, Hovenäset har i september deltagit i det stora forskningsprojekt som har gått ut på att märka blåfenad tonfisk utefter Sveriges västkust – ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU-Aqua; Världsnaturfonden, WWF i Nederländerna och Sportfiskarna. Det är första gången blåfenad tonfisk märks i svenska och danska vatten.

IMG_7230_komp

Stefan Blomgren bor på Hovenäset

IMG_7229_komp

Christian Bothén, driver WestBoat på Hovenäsets Marina

Totalt ingick 20 båtbesättningar som noga hade valts ut av SLU. Stefan och Christian deltog som enda båt och besättning i Sotenäs. Med sig på Christians nya Westboat 29 hade de Niklas Viking, Kungshamn; Rickard Larsson, Lysekil och Niklas Johansson, Kungshamn.
Under perioden 8 till 23 september 2017 gick man under sammanlagt åtta fiskedagar ut ca 20 till 25 Nm till ett område mellan Hovenäset och Skagen. Den 22 september fångade besättningen en tonfisk som vägde 285 kg och var 2,40 m lång. Det var nummer 13 av de 14 fiskar som totalt märktes och är en av de största fiskar som har krokats av sportfiskare i Sverige och de båda ingår därmed i den svenska sportfiskeeliten!
Fisket gick till så att man mäskade med 60 till 100 kg sill om dagen som lades ut i ett mäskstråk efter båten. Därefter agnade man spön med färsk makrill som lades ut 50 till 100 meter från båten för att inte störa tonfisken. Som flöte användes vanliga ballonger.
Själva märkningen utfördes av en särskild specialist som tillkallas vid lyckad fångst och förser att tonfisken med elektroniska sändare, för att bland annat få kunskap om varför tonfisken återvänt till nordöstra Atlanten – och till den svenska kusten.
Efter märkningen släpps fisken tillbaka i vattnet och sändaren registrerar position, djup, saltvattenhalt osv under ca ett år innan den automatiskt lossnar och flyter upp till ytan. Då sänds informationen om den blåfenade tonfisken till den så kallade GBYP-databasen (Grand Bluefin Tuna Year Programme), som är ett resultat av ett forskningsprogram om tonfisk som omfattar hela Atlanten. Där saknas dock idag data från de nordliga områdena.
Syftet med projektet är ytterst att verka för att tonfisken på allvar ska komma tillbaka till Nordsjön. Då krävs till exempel en långsiktigt hållbar förvaltning av bestånden av sill och makrill som är tonfiskens huvudföda.
Bengt Palmgren

Se mera information – bilder, video, radioinslag, text och länkar

Se även Mitt i Naturen på SVT 1 den 5 november 2017 och på SVT Play (del 5 av 9)

 

Spruthusrenoveringen igång

I lördags klockan 09:00, samlades sex starka och arbetsvilliga medlemmar, under ledning av Lars Almqvist, för att ta bort den gamla bottenplattan i spruthuset.
Det var SEX TON betong och klinker som bilades bort, samt en massa jord och bråte som rensades bort från väggen på spruthusets baksida. Alla dessa massor lastades på släpkärra, som kördes till Johannesvik, där de skall användas som fyllning, Sex-sju resor blev det. Jag tror inte att arbetslagets medlemmar behöver gå på gym den närmaste tiden, ett ton skrotlyft per person blev det.
Stort tack till arbetslaget, Lars, Hans, Bengt-Arne, Janne och Johan (hoppas jag inte glömt någon) och till Katarina och Pyttan som såg till att energidepåerna blev påfyllda. Bruno Hedlund, ordf.

””””