Inlägg

När Hovenäset var en ö

/av

Vad hände egentligen i våra trakter för 1049 år sedan? Jo, bröderna Eriksson lurade Tryggve Olavson i en fälla och mördade honom år 968 i borgen Borgebratta, alldeles ovanför Hovenäsbron. Tryggve var inte vem som helst, utan kung över området och ättling till Harald Hårfagre.
Vikarvet satte 1941 upp den minnessten som står på berget ovanför bron och beskriver händelsen så här:

Stenen minner om
sägnens
Borgebratta
Soteättens fäste
I ynglingaättlingars hand
hölls borgen av
Olav Tryggvasons fader
Tryggve Olavson
svekfullt överfallen
och dräpt år 968

Det finns olika meningar om varför Tryggve dödades, men man verkar överens om att det var här det skedde. Läs mera om de historiska källorna till händelsen.
Längst uppe på berget, halvvägs vänt in mot Klevekilen, finns bland annat ett röse som sägs markera var borgen en gång låg, se karta. Röset är emellertid från tidig bronsålder och fanns redan när Borgebratta byggdes. 
När vattennivån var 15 m högre än idag var Hovenäset en ö. Om det fortfarande var så på Tryggves tid vet vi inte säkert.
Bengt Palmgren

 

 

 

 

 

Hovenäsets Båtarkiv

/av

Genom Morgan Ceders arbete med Bildarkivet och förteckningar över hustomter håller en värdefull kunskapsbank på att byggas upp. Det skulle vara intressant att se om det skulle gå att skapa en motsvarande förteckning över samhällets skutor – Hovenäset har ju varit en av Sveriges största skuthamnar.
Åse Berg, Lysekil skickade in bilden på skutan Beda som var hennes morfars och frågade om någon i Hovvenäsets Intresseförening hade några uppgifter om skutan. Se även artikel i Lysekilsposten.
Janne Olén fick snabbt fram följande information:

Ångbåtsbryggan 1934 eller 1935. Skutan Beda ligger innanför Ellen.

Ångbåtsbryggan 1934 eller 1935. Skutan Beda ligger innanför Ellen.

Beda byggdes 1899 i Oskarshamn till en kostnad av 18.000:- kronor. Beställare var Brantevik.  Hennes registreringsnummer var 3558.
1933 köptes Beda av Axel Karlsson för 5.000:- kronor och fick då Hovenäset som hemmahamn. Hon var 27,4 m lång och 7,3 m bred. Vid något tillfälle ska hon ha förlängts med 2 m. Motorn var en Ideal på 25 hk som senare under 30-talet byttes till en 50 hk av okänt fabrikat.
Beda gick på grund på Venö i Danmark 1936 med en last av kalk-salpeter men kom flott för egen maskin.
Hon sjönk antingen 2 maj 1943 eller 2 juni 1941 i Packhusbukten på Anholt.
Bilden längst upp är tagen i Köpenhamns hamn 4 maj 1940.

Någon som vet något mera?

Tänk om vi kunde skapa Hovenäsets Båtarkiv som en parallell till Bildarkivet! Jag ser framför mig ett färdigrenoverat Spruthus som inte bara inrymmer ett förnämligt Bildarkiv utan även en komplett arkiv, med faktauppgifter och bilder, över de skutor som har haft Hovenäset som hemmahamn. Janne Olén, Morgan Ceder och jag har ett samtal igång om förutsättningarna för ett sådant projekt. Vem vill delta?
För att kunna göra ett bra forskningsarbete skulle gruppen behöva ha tillgång till den svenska ”Skutbibeln”; Granlund, Sven – Claesson, Claes – Bergman, Gunnar – Hammarskär, K.-E. Svenska seglare och motorseglare, Halmstad 1951. Är det någon som har ett exemplar?
Bengt Palmgren

Ensam hjälte på badplatsen

/av

I 7 graders värme (!) och snålblåst på en gråkall badplats sitter Alf Johansson ensam och lagar det trasiga manetnätet. Ett strålande exempel på det arbete som pågår bakom kulisserna för att samhället ska vara en trevlig plats att bo i och vistas på.
Detta är ett mycket viktigt arbete som Sotenäs kommun rätteligen borde ta ansvar för eftersom det inte bara är Hovenäsborna som badar i skydd av nätet. Folk kommer långväga ifrån för att bada här – bland annat på grund av just det manetnät som finns vid Hovenäsets badplats.
All heder åt Alf som erbjuder sina kunskaper som väldigt få människor idag besitter.
Bengt Palmgren

Påskläsning i repris

/av

Hur var det nu med påskefyr’n och kärringarna som for till Blåkulla? Om ni vill ha lite läsning om påsken kan kanske den här reprisen om Påskefyren och häxorna från förra året vara något?
Glad påsk
Bengt Palmgren

Helgläsning

/av

Scan-140828-0003.B_kompSå här i helgtider kan det vara mysigt att läsa om Hovenäset och bättra på sina kunskaper om hur det var att leva här i gamla tider. Redaktionen har grävt fram några pärlor ur arkivet.
Läs om hur Hovenäset elektrifierades, fick gator, avloppssystem, mm på Hovenäset förr… > Det gamla samhället eller gå direkt till dokumentet Hovenäset – några glimtar från tidigt 1900-tal från Göteborgs museum (som öppnas i ett separat fönster). Eller varför inte läsa om en motsvarande del av samhällets utveckling, men som pågår just nu – nämligen det pågående arbetet med att förse oss med fibernät.
Läs om hur det kom sig att vi har ett kapell som tillhör hovenäsborna och inte Svenska kyrkan. Hovenäsets kapell har en intressant historia som man hittar på Hovenäset förr… > Bilder på Affärer, caféer, mm > Kapellets historia.
När man navigerar i de Interaktiva kartorna kan man inte låta bli att häpna över hur mycket som fanns här. Det var bara i undantagsfall man behövde fara utanför samhället och då tog man båten till Lysekil. Att gå till Hovenäset förr… > Personer kan också vara intressant.
Skrivet av Bengt Palmgren som önskar god helgläsning

 

Badstugan

/av

BadhusetI hörnet Svineviksvägen / Resovägen låg det ett badhus. Se Hovenäset förr > Interaktiva kartor, tredje kartan uppifrån. Baderskan Jenny Radl var den centrala personen på badhuset som hade två rum med badkar och en bastu. En dag i veckan var det bad för damer och en dag för herrar. När Jenny slutade i mitten av 70-talet upphörde verksamheten. Därefter hyrde Leif Lundgren lokalerna en tid och slipade där stenar för tillverkning av smycken.
Sonja Arvidsson hörde, våren 1994, talas om att badhuset skulle rivas och gick och tog bilder av det. Dagen därpå var badhuset borta!
2015-12-15-0002_kompNär man tittar på Sonjas bild ser det ut som att det ligger ett bageri i huset, men det är bara en skylt som visar vidare upp till Kristenssons bageri (se längst ner på sidan).
Skrivet av Bengt Palmgren